VEM MOBBAR OCH VEM BLIR MOBBAD?

VEM BLIR MOBBAD?
Dan Olweus beskriver de som utsätts för mobbning i två olika personlighetstyper; Det passiva mobboffret och det provocerande mobboffret.

Det passiva mobboffret är ofta en lugn och känslig person. Det handlar ofta om en person som är osäker, stillsam med dåligt självförtroende. Man drar sig hellre undan vid en konflikt, oavsett om det gäller former av tyst, verbal eller fysisk mobbning. Det passiva mobboffret är ofta svagt på många sätt. Man blir ofta väldigt ensam och har väldigt få vänner eller inga alls och man skapar hellre kontakter med vuxna människor.

Det provocerande mobboffret karaktäriseras ofta av att ha ett hetsigt humör och vill ofta ge igen. Man är ofta störande, provocerande, okoncentrerad, sticker ut i mängden, anses ofta som besvärlig och en del anses också höra till gruppen som är hyperaktiv. Det provocerande mobboffret hör även till den grupp som ofta mobbar de som är svagare än de själva. Dessa mobboffer blir ofta inte riktigt sedda så mycket som de behöver och vuxna tycker dessutom att de är besvärliga och de får redan här en negativ stämpel.

Dessa två typer av mobboffer förekommer överallt, enligt Olweus. Det är svårt att upptäcka det passiva mobboffret när det handlar om verbal och tyst mobbning, eftersom denna individ oftast väljer att gå undan vid en konflikt. Det gäller att som god ledare och pedagog inte blunda för denna form av mobbning. Det provocerande mobboffret är mer synliggjort
då det ofta handlar om självförsvar, verbala trakasserier och störande uppförande. I dessa sammanhang ingår ofta hela klassen och påverkas. Läraren måste våga konfrontera och ta konflikter i dessa sammanhang och inte blunda för pågående trakasserier.

VEM MOBBAR?
Den som mobbar kan ofta identifieras av följande gemensamma drag, enligt Olweus. Han påpekar också att nedan redovisade karaktäristiska drag hos en mobbare skall ses som huvudtendenser.

– En mer positiv inställning till våld än den generella eleven.
– Ett stort behov av att dominera och trycka ner andra, man hävdar sig genom att utöva makt genom våld, hot, och får därmed sin vilja igenom.
– Den som mobbar är ofta fysiskt starkare, särkilt i förhållande till mobboffret självt.
– Man är ofta hetsig och impulsiv, och har svårt för att ta ett misslyckande.
– Man har ofta svårt att följa regler.
– Man har ofta en hård jargong och visar ingen förståelse för den som blir utsatt.
– Man uppträder ofta aggressivt mot sin omgivning, både emot vuxna, lärare och föräldrar.
– Man är duktig på att prata sig ur olika situationer.

Många tror att mobbaren är en svag individ i form av egenskaper som osäkerhet, och ängslan under ytan, men enligt forskningar som gjorts ser det inte riktigt så ut. Mobbaren är ofta en självsäker och orädd person i botten och kan jämföras med en genomsnittselev vad gäller själv uppfattning. Mobbaren omger sig också ofta med några få anhängare som deltar i mobbningen, populariteten bland dessa mobbare varierar.

Enligt den danska författaren Helle Höiby finns en lång tradition vad gäller arbete mot mobbning på svenska skolor. Det är en uppgift som aldrig kan ta slut. Enligt Höiby startar mobbning som ”skoj”, som kan definieras med begreppet mobbning när det upplevs negativt av den som blir utsatt för det. Att hamna i konflikt är vanligt bland både vuxna och barn. Men när konflikten är ojämn och parterna inte är lika starka fysiskt eller psykiskt handlar det snarare om övergrepp än om konflikt.

Dan Olweus forskningsresultat visar på att mobbaren ofta har en låg grad av osäkerhet och ängslan. Höibys resultat visar också på att mobbaren löper fyra gånger så stor risk att senare i livet hamna i kriminalitet.

Man beskriver en mobbare som en individ som fått för lite kärlek och omsorg, för stor frihet och för lite gränser, varpå man har brist på
empati och liten eller ingen inlevelseförmåga.

När man tittar vidare på olika forskningsresultat gjorda både i Sverige och utomlands skiljer sig resultaten vida åt.
Frågan är hur man på ett bättre sätt kan identifiera mobbaren och den mobbade för att kunna skapa en bättre mer jämlik definition för åtgärder även om individerna alltid skiljer sig åt?

JOURHAVANDE KOMPIS är chattjouren för alla upp till 25 år. När du chattar med Jourhavande kompis är du alltid anonym. De kan inte se ditt riktiga namn eller IP-nummer.  Personerna som arbetar på Jourhavande Kompis är själva unga och inga experter – psykologer eller terapeuter. De är helt enkelt din kompis och det är du som bestämmer vad ni ska prata om!

Jourhavande kompis når du:

Måndag – fredag 18.00 – 22.00
Lördag – söndag 14.00 – 18.00

Läs mer här.

KNAPPT 4 DAGAR KVAR

Nedräkningen har pågått länge och nu börjar det närma sig. Idag skickas första pressreleasen ut till media och inom kort öppnar vi upp våra dörrar så att ni kan ta del av Make a Change första steg i kampen mot mobbning.

Med drygt 20 eldsjälar från norr till söder som brinner för hjärtefrågan och förändring, vet jag att vi kommer göra skillnad. Den stora utmaningen tror jag personligen kommer att bli kommunikationen med en del av dem som redan arbetar med ämnet. Det känns tyvärr i vissa fall som att starka  åsikter förhindrar kommunikation mellan personer och organisationer som idag arbetar med mobbning. Jag hoppas kunna övervinna detta och skapa en större vilja för både stora och små aktörer inom ämnet att samarbeta på nya sätt.

Min och Make a Change vision är att vara en plattform där vi i synergi med varandra kan samla oss som kämpar. Organisationer, föreningar, företag, privatpersoner och alla Ni som brinner för att minska mobbning, kränkningar och utanförskap i Sverige. Genom kommunikation, utbyte av kunskap, ny statistik och forskning samt allas erfarenheter är jag övertygad om att vi tillsammans kan nå mycket längre.

Mobbning för oss handlar inte om att bygga varumärken eller kampanjer, för oss handlar det om att våga angripa problemet på nya sätt och så länge statistiken ökar, det finns begränsningar i dagens arbete samt att vi motarbetar varandra kommer vi inte att lyckas bättre än vad vi gör idag.

Med det sagt hoppas jag att vi får möjligheten att diskutera detta vidare med just Er som är nyfikna på vårt arbete, ser fördelar i att fler samarbeten skapas samt ser möjligheter med en samlad kraft i kampen mot mobbning!

 

Den 1 Januari startar Make A Change – en innovativ icke-vinstdrivande förening som kommer arbeta mot mobbning och utanförskap. Vi kommer att arbeta med utbildningar, seminarier, stipendier, rehabiliterings – och forskningsprogram för att hjälpa barn, ungdomar och vuxna.
För frågor och samarbeten vänligen kontakta oss via kontakt@makeachange.se För media och pressfrågor vänligen kontakta oss via media@makeachange.se
Facebook: Make a Change
Hemsida: www.makeachange.se

 

 

 

 

 

MIND är en ideell förening som arbetar för psykisk hälsa och stöder människor i kris. Ring Självmordslinjen på 90 101. Du även kan  maila eller chatta dygnet runt. Du har även Föräldratelefon öppen vardagar mellan 10.00-15.00 som nås via 020-85 20 00 eller Äldretelefonen som nås samma dagar och tider på 020-22 22 33. Läs mer här.

OM DU ÄR EN MOBBARE

Om du mobbar någon behöver du fundera på hur det känns för den som blir mobbad. Fundera också på varför du gör det? De flesta som mobbar mår själva dåligt på något sätt. Det finns också de som mobbar utan att förstå att de gör någon illa.

VARFÖR MOBBAR DU?

Väldigt ofta har de som mobbar problem med sin självkänsla. Kanske är du avundsjuk på andra eller rädd att själv inte passa in? En del som känner sig osäkra tror att de blir säkrare om de får någon annan att känna sig osäker. Men att mobba någon gör inte att du blir säkrare på dig själv.

Om det är bra stämning i klassen eller kompisgruppen, är det inte vanligt med mobbning. Men om det ofta är konflikter och trist stämning i en grupp, är det vanligare att någon blir illa behandlad. Det kan också vara så att det inte finns tydliga regler i skolan om vad som är okej att göra och inte.

Mobbning behöver inte alltid handla om att någon medvetet vill göra någon annan illa. Vet du om du brukar bete dig på ett sätt som andra såras? Vet du om någon tar illa upp när du bara gör som du brukar? Vet du vilka saker som är olagliga att göra på nätet?

Om du kommer på att du är taskig, kanske du tänker ”jag skojade bara”. Det är en vanlig ursäkt för mobbning. Men det är aldrig ett roligt skämt om det får någon att må dåligt. Även om den du är taskig mot säger att det är okej, kan du ha sårat och fått den personen att må dåligt.

TILL DIG SOM BARA TITTAR PÅ

Mobbning handlar sällan bara om dem som mobbar. Ofta finns det personer runt omkring som inte gör något. Om du mobbar någon kanske du tänker att de personerna håller med eller tycker att du är häftig. Men ofta vågar de bara inte säga ifrån, fast de inte alls gillar det som händer.

HUR SLUTAR JAG ATT MOBBA ANDRA?

Om du mobbar andra behöver du fundera på varför. Är det osäkerhet som är orsaken? Är du rädd att inte passa in? Är du taskig mot någon för att du tror att andra tycker att du verkar cool då? Eller mobbar man för att alla andra gör det? I så fall kan du behöva prata med någon, till exempel på en ungdomasmottagning, för att få hjälp att bryta ditt beteende.

Det är också viktigt att fundera på hur den som du är taskig mot mår av mobbningen. Kanske tänker du att du är taskig för att du inte gillar den personen. Det är ändå bättre att vara schysst. Det betyder ju inte att ni måste bli bästa kompisar.

ATT TÄNKA PÅ

  • Fundera på hur personen du behandlar illa egentligen känner, oavsett vad personen säger.
  • Du kommer inte att må bättre själv bara för att du får någon annan att må dåligt. Om du själv har problem eller mår dåligt, finns det olika sätt att få hjälp.
  • Prata med någon vuxen som du litar på,  till exempel en skolkurator eller någon på en ungdomsmottagning.
  • Det kan vara ett brott att mobba någon. Det är till exempel ett brott att hota någon med misshandel eller hota med att sprida bilder på nätet utan att personen har sagt att det är okej.

ARBETA MED MOBBNING STEG-FÖR-STEG

UPPTÄCK VARNINGSTECKNEN

Ett barn som upplever mobbning påvisar ofta olika beteendeförändringar. Förutom märkbara fysiska ärr är tecken på känslomässiga förändringar också ofta uppenbara. Detta kan tex vara motstånd att gå till skolan på grund av hälsoproblem, regelbundna mardrömmar, förlorat intresse för aktiviteter och att vara ledsen och deprimerad är några av dem.

Mitt råd är att man noggrant bör observera barns beteende och prata med dem om man märker att något är fel. Man måste vinna förtroende hos barnet så att han eller hon kan erkänna om de blir mobbade. Dialogen måste vara lugn, med tanke på barnets känslighet och ilska i just det ögonblicket. Lyssna tålmodigt. Diskutera som en familj hur detta kan föras framåt och lösas samt försäkra ditt barn om att det inte är hans eller hennes fel. Rädslan för avvisande och att göras narr av är alltid en rädsla för ett utsatt barn och det är möjligt att han eller hon inte har möjlighet att uttrycka sina känslor ens för nära och kära.

Det är upp till oss som föräldrar och även lärare att lägga märke till dessa förändringar och få barnen att dela med sig av sina erfarenheter utan rädsla. Skolor och föräldrar måste uppmuntra barn att berätta, så att barnen inte tycker att det är tabu.

VAD SKOLORNA MÅSTE GÖRA

Många skolor är strikta i sin politik gentemot mobbning och införandet av antimobbning program. Där det dock falerar många gånger är att efter att dessa program är initierade, bör de också studeras regelbundet för att säkerställa att de fungerar i enlighet med de normer som krävs och att de verkligen hjälper eleverna i längden.

ARBETA MED MOBBNING STEG-FÖR-STEG

– När du som förälder får veta att ditt barn blir utsatt för mobbning, var ödmjuk inför problemet och klandra aldrig dem för att de blir utsatta. Prata med barnets lärare och gör ett formellt klagomål till skolledningen. Var specifik och redogör för samtliga händelser.

– Under tiden är det viktigt att hjälpa barnet på alla sätt möjligt. Uppmuntra han eller hon att prata om det och tveka inte att ta professionell hjälp om det behövs. Informera barnet att alltid prata med dig, läraren, kuratorn eller någon hen har förtroende för nästa gång han eller hon blir mobbad. Håll ett öga på verksamheten utan att göra det för uppenbart för barnet eller den som mobbar då detta ofta har en tendens att förvärra situationen.

– Spendera extra tid med dem. Kom också ihåg att han eller hon kommer att ha andra anpassningsproblem och ilskan som växer inombords hos en utsatt ofta går ut över andra familjemedlemmar. Så skapa ett förtroende och försök hålla en normal, glad atmosfär hemma där barnet kan känna sig trygg.

– Uppmuntra ditt barn att skaffa nya vänner och om han eller hon känner att de är fysiskt svagare, börja träna fysiskt med dem eller kanske följ med dem till en självförsvarskurs. Träning handlar inte om att slå tillbaka utan om att träna upp sin psykiska styrka, sitt självförtroende och sin egen självdisciplin.

4 TIPS TILL DIG SOM ÄR EN MOBBARE

BESTÄM DIG FÖR ATT ÄNDRA DITT BETEENDE

Prata med en vuxen, en kollega, lärare eller en förälder och be om hjälp med hur man umgås med andra. Känner du dig inte bekväm med det pröva att be en vän att hjälpa dig.

BE OM URSÄKT

En av de svåraste, men också viktigaste sakerna är att be om ursäkt till de personer som du har mobbat. Även om dina handlingar inte kommer bli ogjorda så kommer din ursäkt att betyda mycket för de personer du skadat genom dina kränkningar.

FOKUSERA PÅ EMPATI OCH ANSVAR

Tänk på hur det känns att bli mobbad skulle du vilja bli behandlad på det sättet? Innan du talar, fundera på om dina ord kommer att hjälpa eller skada den person du pratar med.

ÄNDRA DITT BETEENDE

Motstå grupptryck från andra att trakassera. Om du börjar att mobba någon, ta en promenad och hitta något annat att göra.

Kom ihåg: Du behöver inte gilla alla runt omkring dig, men du måste behandla alla med respekt.

 

VI BEHÖVER TA ETT STÖRRE ANSVAR

De lagändringar som gjorts senaste åren gör att polisen får större möjlighet att agera mot mobbning och kränkningar på nätet. Jag hoppas därför att både poliser, lärare och föräldrar tar med sig detta och att vi alla kan hjälpas åt i kampen mot mobbning och trakasserier, både på internet och i våra skolor.

Min förhoppning är att fler nu ska våga anmäla och kunna lita på att polisen går vidare.

Många av Sveriges barn och unga ser varje år fram emot att börja skolan, återförenas med sina klasskamrater och lära sig nya saker i den kommande årskursen. Tyvärr vet vi att detta inte gäller för alla. För många börjar den första dagen tillbaka i skolan med ångest och en klump i magen. Det handlar om barn och ungdomar som inte bara återvänder till undervisning och klasskamrater, utan även till sina mobbare och dagliga plågoandar.

Ännu tvingas alltför många växa upp i en otrygg skolmiljö där kränkningar, hot, konflikter och mobbning är en del av vardagen. Färska siffror bekräftar problemen. De senaste undersökningarna visar att 29 procent av eleverna i årskurs 3-6 och 19 procent i årskurs 6-9 i kartläggningen någon gång under det senaste året har blivit kränkta av en annan elev på skolan. Det leder till ett stort lidande och konsekvenserna blir i en del fall livslånga.

Mobbningen är och förblir ett av de största hoten mot ungas välbefinnande under skoltiden och ibland även långt därefter. Trots att lärare och föräldrar blivit allt mer medvetna om problemet och att det i dag läggs stort fokus på hur vi behandlar andra människor i skolan, hittar mobbarna nya metoder att trakassera och hänga ut sina offer.

Under de senaste åren har den tekniska utvecklingen gjort att Sveriges skolor har kunnat ta nya, viktiga och välkomna steg när det gäller att använda tekniken i den vardagliga undervisningen. Tyvärr medför den nya tekniken även nya arenor för mobbning och trakasserier. I sociala medier och chattprogram har ungdomar länge kunnat diskutera med varandra och om varandra utan att vuxenvärlden varit inblandad. Det dröjde inte länge innan nätet även blev en arena dit även den organiserade mobbningen flyttade.

I takt med att sociala medier och olika communities vuxit har även nätmobbningen utvecklats. I dag ser vi exempelvis så kallade ”hatgrupper”, som enskilda ungdomar bildat mot någon av sina ovänner. I dessa grupper hängs enskilda personer ut och andra kan gå in och skriva nedvärderande kommentarer och ”gilla” varandras kränkande inlägg.

Tidigare har det varit mycket svårt för polisen att ingripa mot detta och internet har av många föräldrar betraktats som ett laglöst land. Riksdagen har röstat igenom regeringens proposition angående de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till elektronisk information. Lagändringarna innebär bland annat att polisen i fortsättningen kan få del av abonnemangsuppgifter och uppgifter om vem som har en viss IP-adress även när det gäller brott som inte kan förväntas leda till fängelsestraff, till exempel många av de hot och trakasserier som unga utsätter andra unga för på nätet. Tack vare det kan vi nu se fram emot att polisen kommer att ha bättre förutsättningar att identifiera och lagföra den som gjort sig skyldig till brott.

Detta är en viktig del i att stå upp för våra barn och ungdomar och visa att våra lagar även gäller i den digitala världen. Det handlar inte om att begränsa någons yttrandefrihet utan om att stå upp för vars och ens rätt att inte utsättas för hot, kränkningar eller andra typer av trakasserier.

Tidigare har antalet anmälningar om den här typen av brottslighet via nätet varit få och i de fall anmälningar har skett har polisen ofta lagt ner utredningarna med hänvisning till att det inte gått att klarlägga vem som begått brottet. Vår förhoppning är att fler nu ska våga anmäla och kunna lita på att polisen går vidare med anmälan. Detta är inte bara viktigt för alla dem som blivit drabbade utan i förlängningen även för att stärka förtroende och tilltro till rättsväsendet.

Jag hoppas därför att såväl poliser som lärare och föräldrar tar med sig detta och att vi alla kan hjälpas åt att skapa ett Sverige med betydligt mindre mobbning och trakasserier, både på internet och i våra skolor.

GOD JUL

Idag är det äntligen julafton! Jag sitter med ett glas varm glögg i handen och tänker på min familj och mina vänner. Det senaste året har jag mött så många betydelsefulla personer som på ett eller annat sätt påverkat mig och fyllt mig med energi för att fortsätta min egen personliga utveckling samt mitt arbete för ett samhälle med mindre mobbning och utanförskap. En bättre julklapp kan man egentligen inte önska sig, då allt annat känns överflödigt.

Jag kan inte tacka alla personligen men tänkte ändå försöka skänka några av de viktigaste personerna en rad eller två som ett tecken på vad ni betyder för min egen resa.

TACK …

Maria Oldenstedt – för att du i alla väder finns vid min sida och pushar mig framåt både personligen och yrkesmässigt. Du är en viktig byggkloss i mitt liv och jag uppskattar allt du gör.

Åke Bjurström – för att du alltid ställer upp och kämpar på. Du är en underbar och varm person som betyder oerhört mycket.

Mamma – för att du alltid gör ditt bästa och finns där för mig oavsett hur du själv mår. Jag beundrar dig och älskar dig massor!

Henrik Ramstedt – för att du kämpar på och aldrig ger upp. Framgång ter sig i olika former och vi närmar oss vår egen för varje dag som går.

Tobbe Thalèn – för att du håller i handbromsen när jag springer alltför fort. Du är en av få vänner som slår en signal enbart för att säga Hej.

Mohammed Mouaid – för ditt stora hjärta och din kämparglöd. Inte träffat många personer med så stor passion för att hjälpa andra människor som du.

Felicia Margineanu – för ditt engagemang, din vilja att hjälpa till, inspirera och motivera. Glad att du sitter med i min styrelse!

Elisabet Forsman – för möjligheten att få arbeta tillsammans med dig och såklart mitt Wild Card till Geltic Bear.

Tobias Wernius – för att du vågar göra något nytt och stå upp för nya verktyg i kampen mot mobbning. Ge dig inte, du står bakom något stort!

Dan Sonesson – för att du tror på mig och min organisation, samt att du håller reda på ordförandepinnen när jag pratar för mycket.

Siavosh Derakhti – för att du sprider kärlek och styrka att fortsätta kämpa. Ditt engagemang är beundransvärt och är glad att få lärt känna dig.

Caxton Njuki – för att du fortsätter vara en inspirerande Duracell kanon som alltid har ett leende på läpparna. Få som kan ha lika många bollar i luften som du!

Gül Alci – för att du aldrig ger upp och inspirerar andra att fortsätta trots motgångar och tuffa terminer i bänken. Fortsätt du kommer göra stor skillnad!

Maria Rengman-Nilsson – för ditt engagemang i Make a Change, men framförallt för din styrka efter allt du gått igenom.

Carl Malmberg – för att du alltid är en vän. Du är ett bevis på att även om man bor på andra sidan jordklotet kan man fortfarande behålla vänskapen.

Anna Strand – för ditt stora hjärta och att du är du.

Marianne Melin – för att du kämpat på med våra evenemang och inte gett upp. Krya på dig, jag tänker på dig!

Malin Engelbrektsson – för att du hjälper mig bolla ideèr, skriver dina grymma artiklar och ser till att vi fortsätter påverka Sverige.

Fredrik ”Freddie G” Gustavsson – för att du levererar bättre och bättre kollektioner för varje säsong. Du är en grym person och dessutom en fantastisk designer.

Nina Tulppo – för att du alltid ställt upp med dina grafiska fingrar och ditt talangfulla öga.

Linn Stålberg – för din värme och enkelhet, men framförallt för din kreativa glädje.

. . . . .

Listan kan göras hur lång som helst, men med risk att ni somnar någonstans på vägen skall jag sammanfatta vidare. Till Er som inte finns omnämnda ovan, ni vet att jag uppskattar er till 100% och är glad att ni är de personer ni är.

Jag hoppas att ni alla får en fantastisk dag, och att ni sprider massor med kärlek och värme bland familj och vänner.

Tack alla från djupet av mitt hjärta, och med de orden önskar jag Er en riktigt God Jul!