SVÅRT ATT FÅ ERSÄTTNING EFTER ATT HA BLIVIT UTSATT FÖR MOBBNING

Att få mobbning klassad som arbetsskada är tyvärr väldigt svårt. Ännu svårare är det om du är kvinna och pekar ut chefen som mobbare. Detta visar en genomgång av hur överklaganden av mobbningsärenden hanteras i Kammarrätten. Tittar man närmare på 43 arbetsskadedomar i Kammarrätten mellan åren 2005 till 2009 ser man att i bara sju fall fick de försäkrade rätt mot Försäkringskassan.

Även om det finns en rättighet att få ersättning, har systemet  skapat krav på bevis som i princip är omöjliga att uppfylla.

70 procent av målen i genomgången rör kvinnor, ofta inom vård, skola och omsorg, och majoriteten av ärendena handlar om fall där chefer pekas ut som mobbare. Det handlar till exempel om utfrysning, att bli fråntagen en arbetsuppgift eller att utpekas som syndabock. Genomgången visar också att domstolarna sällan tar hjälp av sakkunniga och att det är generellt svårt för den försäkrade att få rätt. I lagstiftningen definieras arbetsskada som en skada till följd av olycka eller annan skadlig inverkan i arbetet.

Men lagen innehåller också ett undantag: Skador av psykisk eller psykosomatisk natur, orsakade av till exempel uppsägning, vantrivsel eller liknande, ska inte klassas som arbetsskada. Besluten att avslå ersättning grundas ofta på undantagsbestämmelsen, eller på att det finns svaga vetenskapliga bevis för att ohälsa orsakats av mobbning. Kravet på vetenskapliga bevis gör det extra svårt för kvinnor att få rätt, eftersom merparten av arbetslivsforskningen bygger på studier av män i manliga yrken.

Vår arbetsskadeförsäkring bygger på hårt på vetenskapliga bevis, men samtidigt säkerställer lagstiftaren inte att vi får forskning på de här områdena. Det gör att obalansen mellan män och kvinnor blir slående och det blir svårt att få ersättning från försäkringen. Att Försäkringskassan driver frågan som en professionell motpart mot den försäkrade, och inte i den försäkrades intresse för att utreda frågan, skapar också en obalans.

 

Utöver det ställs också höga krav på att bevisa att mobbning har skett. Har en person upplevt sig bli trakasserad av chefen, måste chefen intyga att han eller hon har mobbat. Det är orimliga krav i en redan svår situation.

Men i de sju fall där Kammarrätten gett den försäkrade rätt, finns några gemensamma tillvägagångssätt. Rätten har inte börjat med att titta på om undantagsbestämmelsen är tillämplig – vilket Försäkringskassan oftast gör – utan har istället börjat med att undersöka om personen utsatts för skadlig inverkan eller inte. Rätten har också i mindre utsträckning letat efter om mobbning förekommit – och i större utsträckning utgått från arbetsgivarens totala ansvar för arbetsmiljön. Ett resultat som var lite överraskande.

I de fallen har man inte letat efter en förövare att peka ut. Istället konstaterar man att saker har inträffat och att det som inträffat anses vara faktorer som kan ha utgjort skadlig inverkan. Det tyder på en lite ny syn, som jag tycker är rimlig och mer relevant för arbetsskadeförsäkringen.

Jag hoppas att 2016 blir ett år då det kommer hända mer på den här fronten och att systemet tydliggörs samt förenklas för de utsatta.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s