FLICKA MOBBADES TILL DÖDS

Vi har de senaste dagarna läst den hemska artikeln om hur ännu en ung flicka har mist sitt liv till påföljd av mobbning. Varje gång jag läser en sådan artikel ser jag mig själv som ung och det gör ont, väldigt ont samtidigt som känslorna av frustration, ilska och sorg bubblar inom mig.

Det här kommer därför bli ett av mina längre blogginlägg, men ta dig tiden och läs igenom det.

Självmorden bland unga minskar inte som de gör i andra åldersgrupper och antalet självmordsförsök har ökat kraftigt de senaste åren. Trots forskning och utvärderingar för att förstå de bakomliggande faktorerna, skapa verktyg för att upptäcka riskindivider och förebyggande arbete för psykisk hälsa hos unga generellt ser vi ingen förändring.

Jag tror inte det finns någon enkel förklaring till att unga mår allt sämre, utan att det beror på en mängd olika faktorer. Många förändringar har skett i samhället på senare år, visserligen positiva på flera sätt men unga känner sig ändå mer utsatta idag än tidigare.

UNGA MÅR ALLT SÄMRE

Det finns en mängd tecken på att den psykiska ohälsan bland unga ökar. Antalet unga kvinnor som vårdas på sjukhus på grund av självmordsförsök eller självdestruktiva handlingar har till exempel ökat kraftigt sedan början av 1990-talet.

Känslor av ångest, oro och ängslan har också blivit tredubbelt vanligt bland unga de senaste tjugo åren. Varför mår då unga allt sämre och varför försöker fler ta sitt liv?

För att försöka besvara dessa frågor har forskarna bland annat tagit fram en rad frisk- och riskfaktorer, både på individ-, social- och samhällsnivå där en faktor aldrig enskilt kan förklara ett självmord. Samhällsfaktorerna har förändrats mycket på senare tid för dagens unga. Det är en tuffare arbetsmarknad, både för unga och för deras föräldrar, och därmed högre krav på utbildning. Till exempel är det vanligare att må dåligt bland de som studerar än de som arbetar.

Idag förväntas alla elever gå igenom gymnasiet. Men för en del passar det bättre att gå direkt till praktisk yrkesutbildning. Alla är inte teoretiskt lagda och för dem som inte är det kan pressen leda till starka känslor av misslyckande.

SKOLKURATORER OCH PSYKOLOGER HAR DRASTISKT MINSKAT I ANTAL

Även bland dem som är högpresterande i skolan har pressen ökat. En annan förändring som skett successivt i skolorna är att skolkuratorer och psykologer – de som har mest utbildning i psykisk hälsa – har minskat i antal under lång tid. Skolsköterskor finns, men att ensam ha koll på 1 000-1 500 elever kan varken vara lätt eller rätt.

Skolan har ett mycket stort ansvar att identifiera och slussa vidare elever som mår dåligt till vården. Men många lärare upplever att de saknar kompetens att hitta och hantera psykisk ohälsa.

Det var ungefär dubbelt så vanligt med utbildning i hur man hanterar elever i kris för ett par decennier sedan än vad det är idag. Varför är det så?

FÖR MÅNGA VAL FÖR UNGA

Mycket tyder också på att den ökade valfrihet som finns i dagens samhälle inte är helt lätt för unga att hantera. Personligen tror jag att många har svårt att prioritera mellan alla val de tvingas göra i skolan, de kan inte helt enkelt inte skilja mellan viktiga och mindre viktiga val och är rädda att de ska välja fel inför framtiden.

Valfrihet är nog bra för de flesta men för de mest sårbara individerna kan det bli för mycket att hantera. En människas sårbarhet och möjligheten att klara påfrestningar och förändringar varierar mycket mellan olika individer.

ANTIDEPRESSIVA LÄKEMEDEL

Kopplingen mellan depression, ångest och självmord är stark, ungefär tre fjärdedelar av dem som slutligen tar sitt liv har flera depressiva symptom ofta med stark ångest. Behandling av depression och ångest är därför en viktig preventiv åtgärd. Det minskade antalet självmord i stort i samhället har skett samtidigt med en kraftigt ökad användning av antidepressiva läkemedel. Hur stor del av det minskade antalet självmord som kan förklaras av den ökade användningen av detta är dock fortfarande inte helt klarlagt.

För unga deprimerade kompliceras det hela av att behandlingen är förknippad med en ökad självmordsrisk hos en del individer. Det fick den amerikanska läkemedelsmyndigheten 2003 gå ut med en varning och rädslan att läkemedlen ska orsaka självmord hos deprimerade har i USA lett till en minskad behandling bland unga. I Europa och Sverige har den eventuella kopplingen mellan självmordstalen och denna typ av behandling dock varit mindre tydlig.

Är det faktum att det saknas en bra läkemedelsbehandling utan risker för biverkningar för unga människor med depression en delförklaring till att självmorden bland unga inte sjunker?

BÄTTRE STÖD TILL FÖRÄLDRAR

Ett viktigt inslag i självmordsprevention är också att stötta föräldrar så att de kan ge barn en trygg uppväxt och möjlighet att stärka barnens självförtroende.

Vi hade en ekonomisk världskris på 1990-talet vilket gav upphov till ökad oro och ångest hos väldigt många. Det kan ha gjort föräldrarna mindre lyhörda för sina barns psykiska välmående, något som kanske delvis kan förklara den ökade psykiska ohälsan bland dagens unga. Risken finns att dagens kriser kan ha samma effekter.

LYSSNA PÅ VARNINGSSIGNALERNA

Att fånga upp de unga som mår dåligt i tid är en viktig del i det självmordspreventiva arbetet. Det finns ett antal varningssignaler som kan tyda på att en person är självmordsnära. Dessa varningssignaler är extra viktiga att uppmärksamma och ta på allvar när det gäller unga.

En ung person saknar oftast den livserfarenhet och insikt om hur livet kan gå upp och ner som annars kunde hjälpa dem att förstå att svårigheter kan försvinna och gå över. Det innebär att de oftare agerar impulsivt. Självmord eller självmordsförsök kan alltså ske mer plötsligt hos unga och därför är det viktigt att man snarast uppmärksammar och hjälper dem som visar tecken på psykisk ohälsa.

Bra utbildning av skol- och vårdpersonal i att upptäcka riskindivider är därför mycket viktig. Forskning visar att utbildning i prevention av psykisk ohälsa ökar möjligheterna att upptäcka sårbara elever. Därför borde sådan utbildning vara obligatorisk för alla lärare.

PREVENTIONSPROGRAM FÖR SKOLOR

Tyvärr finns det fortfarande många tabun och myter kring självmord som försvårar och försämrar möjligheten att hjälpa. Ett sätt att försöka bekämpa dessa är enligt forskarna att tala öppet om psykisk ohälsa och självmord.

För att skapa ett öppnare klimat i skolan kring psykisk ohälsa och självmord har det tagits fram preventionsprogram för skolor som består av en film och ett elevhäfte med handledning till skolpersonal.

I filmen, som heter ”Kärleken är den bästa kicken”, berättar fyra ungdomar om sin livssituation och sina självmordstankar. Filmen har visats på cirka 200 skolor och en mindre utvärdering visade att fler vågade prata öppet om självmord och sin psykiska ohälsa efter att de sett filmen, jämfört med den grupp som inte fick se filmen.

Det finns även andra liknande preventionsprogram, kanske mest känt är det amerikanska så kallade Floridaprogrammet där antalet självmord minskade med mer än hälften när det testades på över 330 000 skolelever.

Hur kommer det sig att vi inte använder dessa program på alla Sveriges skolor?

BEREDSKAP SAKNAS PÅ MÅNGA SKOLOR

På många svenska skolor prioriteras inte frågor om psykisk ohälsa och enligt studier saknar majoriteten av Sveriges skolor förebyggande program och utbildning av personal i självmordspreventiva frågor.

Tyvärr saknas idag ofta beredskap på de flesta skolor för att hantera psykisk ohälsa och viljan att arbeta preventivt är mycket låg, trots att det finns en del verktyg att använda.

Till exempel visar forskningen en tydlig koppling mellan mobbning och självmordsbeteende och enligt svensk lag ska alla skolor ha mobbningsförebyggande program. Men det efterlevs inte alltid. Att i ett sådant program lägga in ett självmordspreventivt program är ganska enkelt men de flesta skolor saknar helt självmordspreventiva insatser.

Bättre verktyg i arbetet med att stärka unga människors självkänsla och öka deras förmåga att bemästra sina negativa känslor och destruktiva beteenden är något som jag verkligen tror behövs.

En bra självkänsla och en god förmåga att hantera relationer gör det lättare att komma över hopplöshetstankar och innebär på så vis ett skydd mot självmord. Det gäller både blyga och tillbakadragna barn som mer utåtriktade och aggressiva unga.

NOLLVISION FÖR SJÄLVMORD

Självmordsprevention är ett mycket eftersatt forskningsområde inte minst beroende på de rådande tabun och myter som omgärdar ämnet.

I Sveriges regering har en nollvision för självmord antagits och i samband med det gjordes särskilda satsningar för att bland annat öka kunskapen kring självmord och självmordsprevention. Dock behöver vi inte bara ha en vision, vi måste arbeta hårdare för att motverka och förhindra denna tragiska utgång för fler barn – och ungdomar i vårt samhälle.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s