9 PROCENT UTSATTA FÖR MOBBNING PÅ JOBBET

Sitter på tåget efter en fantastisk dag på Prolympia i Jönköping tillsammans med fantastiska Håkan Wetterö som driver Uppbilda. Mycket tankar i mitt huvud som snurrar efter dagar som denna, men den sista tanken landade i den ökande problematiken kring vuxenmobbning.

Nio procent av svenskarna som arbetar säger i senaste statistiken att de har blivit utsatta för mobbning på jobbet. Statistiken som kommer från Försäkringskassan visar att antalet anmälningar om arbetsrelaterad ohälsa till följd av mobbning och kränkning nästan fördubblades mellan 2010 och 2014 – från 600 anmälningar år 2010 till drygt 1 150 rapporterade fall år 2014.

Arbetsmiljön blir inte helt oförklarligt förgiftad där mobbning förekommer. Att gå till ett jobb där man inte känner sig trygg leder till både ineffektivitet, kompetensflykt och minskad kvalitet och produktivitet.

Siffror framtagna av Arbetsmiljöverket slår dessutom fast att nio procent av alla svenskar som arbetar har blivit utsatta för mobbning. Men exakt vad det är som ligger bakom att antalet anmälningar ökar är inte kartlagt och fortfarande ett frågetecken. Mitt antagande är att problemen tenderar att öka när det är tuffare på arbetsmarknaden. Då minskar ju rörligheten, vilket gör att folk stannar kvar trots att arbetssituationen är dålig.

De vanligaste orsakerna till att mobbning eller kränkningar uppstår är kopplade till maktstrukturer som finns på arbetsplatsen. När någon känner sig hotad inom organisationen – till exempel en osäker chef – kan det bli en stark riskfaktor. En annan vanlig orsak kan vara att något inte passar in i den norm som finns på arbetsplatsen. Det kan handla om vad som helst – exempelvis är det noterat att manliga sjuksköterskor är tre gånger mer utsatta för kränkningar av det här slaget än sina kvinnliga kollegor.

Vård, skola och omsorg – yrken inom den offentliga sektorn är överrepresenterade när det gäller anmälningar av mobbning eller kränkningar. Svagt ledarskap kan också öka risken för mobbning. Inom välfärden är förutsättningarna för ledarskapet oftast sämre – en enda chef kan vara ansvarig för upp till 60 personer. Detta bidrar såklart till en kraftig riskökning i många fall.

Fakta. Signaler på att din kollega blir mobbad.

Personer som blir utsatta för mobbning på arbetsplatsen visar ofta dessa tecken:

– Nedstämdhet
– Irritation
– Inåtvändning

Tre saker att göra om du är utsatt:

– Ta reda på om din arbetsgivare har tagit sitt ansvar i liknande situationer. Om inte – sök nytt jobb så fort som möjligt.
– Om det är en arbetsgivare som tar sitt ansvar – anmäl det som händer på jobbet och be om att få stöd.
– Om anmälan inte leder någonstans – säg upp dig.

Två saker att göra om din kollega drabbas:

– Ge stöd. Försök gå ihop flera stycken och peka på problemen som finns.
– Hjälp till med anmälan till facket eller ledningen. Chefer är förpliktigade enligt svensk lag att utreda anmälningar om mobbning.

SÅ SKAPAS EN BRA SKOLMILJÖ

Jag är helt övertygad om att det går att förebygga mobbning och kränkande behandling.
Genom att arbeta främjande och ständigt ifrågasätta de normer som finns och hur de påverkar eleverna har man tagit ett steg.

Parallellt med det måste det förebyggande arbetet ständigt pågå – det kan till exempel bestå i ett genomtänkt rastvaktsystem med vuxna ute bland eleverna där det finns tydliga regler. Ofta finns regler för klassrummet, som att man måste räcka upp handen i stället för att prata rakt ut. På samma sätt behövs regler för den sociala samvaron. Det behövs också disciplinära strategier som talar om vad som händer när någon bryter mot reglerna. Lärare behöver stöd så att de vet hur de ska agera vid oönskat beteende. All personal på skolan – från rektor till vaktmästare – ska veta när och hur de ska agera.

Till detta kommer den kartläggande delen – dvs att klassen kartläggs utifrån elevernas perspektiv. Då får varje elev berätta hur de upplever sin situation i klassen och sedan kan specifika förbättringsinsatser sättas in.

Till sist kommer det akuta åtgärdsarbetet, som innebär att skolan har nolltolerans mot kränkande handlingar. När en vuxen får kännedom om en kränkande handling ska denne agera genast, bryta handlingen och reda ut händelsen så att det inte händer igen. Det räcker inte att bara säga till.

Detta låter ju ganska enkelt, men är tyvärr inte det. Alltför ofta missas, struntas eller glöms något av ovanstående. Jag säger inte att detta är den optimala metoden, men enligt min mening måste alla ovanstående delar ingå för att skapa en sund och bra skolmiljö.