VANLIGASTE MOBBAREN PÅ JOBBET CHEFEN?

Arbetskamraterna är inte alltid kamrater. Mobbning tror vi bara förknippas med skolan, men så är det inte. Mobbning är faktiskt vanligare i vuxenvärlden än i skolan. 

Det kan handla om att frysa ut, behandla som luft, inte prata med eller få svar på tilltal. Blir fråntagen arbetsuppgifter eller aldrig bli medbjuden på fikarasten eller lunchen.

I början av året släpptes statistik från Försäkringskassan som visar att antalet anmälningar om arbetsrelaterad ohälsa till följd av mobbning och kränkningar nästan har fördubblats på några år. Och nio procent av de som arbetar säger att de har blivit utsatta för mobbning på jobbet.

Alla är vi olika och ibland kan det bli strider och konflikter på arbetsplatser. Vi stör oss på kollegan som tänker och tycker annorlunda, som inte gör sitt jobb på samma sätt som vi andra. Passar inte in i normen som gäller på jobbet. Vuxna människor är inte alltid så förstående och kloka.

I stället för att ta hänsyn och respektera varandras olikheter kan vi bli hänsynslösa och elaka, märker inte ens om någon blir sårad eller mår dåligt. Den vanligaste mobbaren är chefen som står för över hälften av all mobbning i arbetslivet.

Den som mobbar vill gärna vara i centrum, vill ha kontroll och makt, men saknar empati och uppfattar inte andra människors känslor. Alla har säkert någon gång varit med om eller har egen erfarenhet av mobbning, men problemen tystas oftast ner.

Allra svårast att förstå för den som blir mobbad är sveket, hur fega och falska kollegor kan vara. Och tysta. Blir man utsatt hamnar man utanför och i underläge, känner sig hjälplös och till slut orkar man inte gå till jobbet. Man blir sjuk. Det kan gå så långt att man inte orkar leva. Mobbning ligger bakom många självmord.

Om regeringen tillsätter en särskild mobbningsombudsman som utsatta människor kan vända sig till, som kan hjälpa om inte chefer eller ledningen gör det.

Kan det vara lösningen på ett ökande problem?

UNGDOMARNA VILL INTE HA FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE PÅ SOCIALA MEDIER

Att ingripa då ungdomar mobbar varandra på nätet är svårt för lärare och föräldrar. Grundproblemet är att ungdomarna inte vill ha de äldre på sina forum på nätet.

De ungas forum och grupper på olika sociala medier är skapade just för att de ska kunna ha ett tillhåll dit de vuxna inte når. De som är bra med dessa grupper är att de fritt kan diskutera sina intressen och hitta nya vänner, men på samma gång kan gruppen bli ett forum för mobbning.

Det är ofta samma offer på gården och på nätet

Jag märker ofta att det är samma barn som blir mobbade på skolgården som också blir mobbade på nätet. Blir man mobbad på skolgården, så är mobbningen trots allt slut när man kommer hem. På nätet kan den pågå utan tidsgräns.

Ofta vågar inte barn berätta att de blir mobbade på nätet. Orsaken är rädslan för att föräldrarna ska ta bort deras smarttelefon eller inte inte låta dem använda internet. I sådana fall blir ju barnet egentligen bestraffat för den mobbning de utsätts för.

Den mobbade

I den fysiska världen är den mobbade ofta ensam. På sociala medier finns det andra möjligheter. Kunde de som utsätts för mobbning där, bilda sociala nätverk och inom de grupperna hämta styrka och vi-anda? Ja, till viss del görs det faktiskt redan.

Även vuxna etablerar grupper eller chatforum där mobbningsproblematiken diskuteras och där man får möjlighet att lufta sina känslor. Också barn skapar sådana grupper. Men tyvärr är det trots allt de fysiska vännerna man behöver för att kunna bygga upp ett riktigt socialt liv.

Nätmobbningen är precis lika verklig som den fysiska mobbningen. Jag skulle vilja säga att det förekommer nätmobbning i så gott som alla skolor runtom i Sverige. Beroende på barnets självförtroende och sociala status, är utgångspunkten väldigt olika för hur barnet klarar av nätmobbning. De som också annars är utsatta har svårare att klara av nätmobbning.

Bevis svart på vitt

Om man vill jämföra mobbning på nätet med mobbning ansikte mot ansikte, kan nätmobbningen ändå i det långa loppet leda till att den helt upphör. Ansikte mot ansikte resulterar ofta i att ord står mot ord om ett fall skall nystas upp. På nätet finns allt svart på vitt. Vad som sagts, när det sagts och på vilket sätt. Det är ett konkret bevis på att mobbning faktiskt förekommit

Vad borde vi vuxna då göra för att komma åt problematiken med nätmobbning?

Som föräldrar och som lärare behöver vi prata betydligt mer om sociala medier och om hur man beter sig där. På samma sätt som man talar om kläder eller läxor, bör man också kunna prata med sina barn om internet och sociala medier och om vad barnet brukar göra där. Man behöver helt enkelt vara intresserad och hålla diskussionen öppen.

FACKET MÅSTE TA KRAFTTAG MOT ARBETSPLATSERNA

Arbetskamrater som mobbar sina jobbarkompisar, vet ni hur länge det tar för en person att komma tillbaka? 

Den blir utslagen och facket tror inte på en person som har blivit mobbad. Du får ingen hjälp och du känner att du är helt ensam. Du skall försöka resa dig upp från förnedringen du utsätts för och du känner dig väldigt utsatt när du skall berätta för någon hur du mått. Och blir du inte trodd så känner du inte att någon hjälper dig.

Du som kallar dig besviken måste söka hjälp. Du får inte bära detta själv för det tär på dig och du måste få hjälp av någon som lyssnar på dig. Du får inte dra dig för att vara öppen med hur du känner, så att du inte blir sämre och inte klarar av din situation. För nu måste det bli nollvision mot mobbning i vuxenvärlden. Det måste bli en debatt om att vi måste ansvara för våra handlingar mot varandra.

Facket måste få möjlighet att ta krafttag mot arbetsplatserna. Vuxenmobbning får inte förekomma. Precis som i skolan att det är lag på att ingen mobbning får förekomma, så borde det vara så på arbetsplatserna också. Värna om varandra och stå upp för varandra.

Det är inte meningen att vi skall göra varandra illa.

10 TIPS FÖR ATT FÖREBYGGA MOBBNING PÅ ARBETSPLATSEN

Det är ALLTID arbetsgivarens ansvar att förebygga och motverka mobbning/kränkande särbehandling på arbetsplatsen. Vi vet aldrig vem som mår dåligt så våga ha ett öppet arbetsklimat.


1. Lägg fokus på att förbättra arbetsmiljön: Alltid arbeta med att förbättra arbetsmiljön och värna om att ha en god psykosocial arbetsmiljö. Psykosocial arbetsmiljö innebär arbetsmiljö som inte är fysisk, exempelvis trygg anställning, tydlig organisation, personlig utveckling och bra kollegial stämning och samarbete. Det är ovanligt med mobbning på arbetsplatser som har en bra psykosocial arbetsmiljö.

2. Ha en tydlig policy mot kränkande särbehandling: Ta fram en policy med rutiner för hur kränkande särbehandling ska förebyggas. Samt hur det ska hanteras om det uppstår. Rutinerna ska vara tydliga och lätta att följa. Om det lämnas utrymme till olika tolkningar av rutinerna kan det medföra ett ytterligare steg till negativ särbehandling.

3. Samtala öppet kring arbetsmiljö och arbetssituationen: Ta upp rådande arbetssituation och arbetsmiljö vid jämna mellanrum på exempelvis arbetsplatsträffar. Gå igenom befintliga policys och rutiner. Utbyt tankar och omsätt vad de betyder hos just er i ert dagliga arbete.

4. Ge chefer rätt förutsättningar: Ge chefer inom organisationen schysta förutsättningar att kunna möta och se varje enskild medarbetare. Det förutsätter bland annat ett rimligt antal medarbetare (1-25 st). Ge kompetensstöd i konflikthantering. Konflikter kan utvecklas till mobbning om de inte hanteras i tid.

5. Se till att skapa en sund kultur: Skapa en kultur på arbetsplatsen som accepterar olika åsikter och att man kan vara oenig i en sakfråga, utan att det leder till personangrepp eller förminskning av andras argument. (hur gör man det?) Föregå med gått exempel.

6. Ha en transparent ledningskommunikation: Ta fram transparanta rutiner gällande information från ledningsgruppen så att personalen förstår ledningens avsikt med olika beslut. Tydlig information gör att både negativa tolkningar och ryktesspridning minskar. Ta hjälp från en kommunikatör på din arbetsplats med att ta fram rutinerna.

7. Ha ett bra samarbete med de fackliga representanterna: Skapa ett fungerande samarbetsklimat och relation mellan ledningen och de fackliga representanterna. Det bidrar till öppenhet, trygghet och erfarenhet i att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.

8. Se till att ha ett inkluderande arbetsklimat: Arbeta aktivt för att få ett inkluderande arbetsklimat, där det är accepterat att människor är olika, har olika åsikter, förmågor, hälsa, kompetens, bakgrund och arbetskapacitet.

9. Förebygg och undvik alltid långvariga stressituationer: Det inverkar negativt på toleransnivån gentemot omgivningen och försämrar relationerna på arbetsplatsen.

10. Ha bra och enkla rutiner kring sjukfrånvaro: Ha rutiner för att följa upp återkommande och långvarig sjukfrånvaro.

Vi behöver alla kunna gå till jobbet och trivas