Kategoriarkiv: Sociala medier

KOMMUNICERA MERA OM SOCIALA MEDIER

Att unga filmar våld och lägger ut på sociala medier har eskalerat det senaste året. Just nu har det uppmärksammats mycket för att det är tjejer som är förövare, men att tjejer slåss är inget nytt. Det nya är att man lägger ut misshandeln på nätet, vilket innebär att offret utsätts för ännu ett övergrepp.

De här misshandelsfallen är inga unika fenomen i mina ögon. Det är en del av en subkultur som vuxit fram i sociala medier de senaste åren, där trakasserier och kränkningar är vardag för många. Och det är en värld där de vuxna tyvärr väldigt ofta är helt frånvarande.

Barn får dagligen höra att de är fula, äckliga, att de ska slås ner och förföljas. Det sprids bilder på allt från när någon sitter på toa eller blir spottad på till ren misshandel. Det handlar om hot och mobbning som vuxna aldrig ser. Det är en subkultur som växer och som är oerhört oroande.

JAG TROR TYVÄRR DETTA ÄR VANLIGARE ÄN VAD VI SER

Jag kan såklart inte säga någon procentsats, men jag tror att väldigt många barn och unga går med en rädsla för att bli uthängda i sociala medier. Det är inte begränsat till vissa gäng eller områden, utan handlar om unga i alla delar av Sverige. Med tanke på detta är det inte konstigt att vi får allt fler barn och unga som inte vågar gå till skolan.

VI MÅSTE TÄNKA MER PÅ HUR UNGA MÅR

Många jag pratar med är såklart oerhört ledsna. Men också de som utsatt andra mår ofta dåligt. Många filmar spontant när något händer, som en rolig grej att dela med kompisarna, och tänker inte på vad det kan innebära för den som blir utsatt. Den som hängt ut någon blir nästan alltid själv uthängd och får höra saker som att han eller hon är äcklig och ska bli nedslagen.

HUR KAN VI FÖRHINDRA DET HÄR?

Hela samhället måste jobba aktivt. Vi och många andra organisationer har börjat jobba med föreläsningar om hur man ska agera på nätet. Tyvärr är det dock alltför få skolor som tar sitt ansvar i denna frågan.

VAD KAN VI GÖRA SOM FÖRÄLDRAR?

  1. Ladda ner appar som ditt barn använder och lär dig dem, till exempel Snapchat, Periscope, Tinder, Instagram.
  2. Fråga om du får vara vän med ditt barn och kommunicera med barnet där på ett positivt sätt.
  3. Det här är viktigast: prata med ditt barn om hur man använder sociala medier. Om risker, om vad som är moraliskt rätt och vad som är tillåtet. Att filma någon och lägga ut filmen utan att fråga får man ju till exempel inte. Och prata om hur man kan minska riskerna att själv bli utsatt för kränkningar.

HUR KAN MAN MINSKA RISKEN?

Att inte lägga ut till exempel lättklädda bilder eller filmer på sig själv. De finns ju kvar på nätet för all framtid.

VAD KAN SKOLORNA GÖRA?

Skolor har börjat prata mer och mer om hur mobiltelefoner får användas på skoltid. Det tycker jag  är väldigt bra, för mobiltelefoner och sociala medier har tagit över väldigt mycket av ungdomars fokus. Det blir svårt att fokusera på lektionerna om man hela tiden måste ha koll på sina sociala medier. Jag har träffat många unga som önskat att det vore mobilförbud på skolorna, även om den vägen kanske inte heller är helt rätt väg att gå då istället mer kommunikation om problemen förmodligen skulle lösa en hel del. Det här pågår ju dock inte bara i skolan, utan dygnet runt. Många tonåringar får läsa obehagliga saker om sig själva eller kompisar långt efter sängdags.

FÖRBUD MOT VISSA APPAR ÄR DET EN STRATEGI?

Om ett barn riskerar att utsätta sig själv för fara är mitt råd att ta bort sociala medier och också mobiltelefonen under en tid. Men annars … det finns ju så mycket positivt med sociala medier, och det är ju via dem unga kommunicerar i vardagen. De behöver bara lära sig mer om hur de ska och får agera där.

Vilka utmaningar ser Ni?

 

Föräldrar är viktigare än vad vi ofta tror!

Hur mycket engagerar Du dig i dina barns nätanvändande?

Många av oss vuxna tror att vi ska backa och inte bry oss om hur våra barn och tonåringar beter sig på nätet. Men enligt undersökningar vill faktiskt unga att deras föräldrar ska bry sig mer än vad vi gör idag.

Oftast tror jag att vi vuxna underskattar hur viktiga vi är för hur våra barn beter sig på nätet. Många tror att de vill att man som förälder ska backa och inte vara så närvarande i deras användande.

Vad tror du?

Jag tror att det största problemet är att det inte kommer naturligt för oss i dagens föräldrageneration.  Vi har ju växt upp i en tid när internet inte var utbrett eller inte användes och då glömmer vi helt enkelt bort att fråga om nätet.

Det viktigaste för att förebygga kränkningar på nätet är att vi pratar om det i det vardagliga samtalet på samma sätt som man pratar om träningen, hur det var i skolan, vem de lekte eller umgicks med, vad de åt till lunch och om de fick läxor.

Det enda som behövs är några enkla följdfrågor som ”jaha, ni hade matte, vad gjorde ni då?” Eller ”okej, på lördag är det match, vill du att jag följer med? Alla dessa frågor som man ställer i det vardagliga samtalet behöver man också ställa om det som händer på nätet: ”Vem umgås du med där?” ”Vad går spelet ut på och vilka tävlar du mot?”.

Jag menar inte att föräldrar generellt struntar i vad barn gör på nätet. Tvärtom är vi nog väldigt måna om att våra barn har det bra även i den sfären. Problemet är att det inte kommer naturligt för oss. Vi ställer samma frågor som våra föräldrar ställde till oss. Och eftersom vi har växt upp i en tid när internet inte var utbrett på samma sätt så glömmer vi helt enkelt bort att fråga om nätet.

Hur kan man då göra för att få igång det här viktiga samtalet?

Om man inte känner till något om till exempel ”Snapchat”, ”Periscope” eller ”Kik” så är det enklast om man skaffar sig litet grundläggande information, kanske från Wikipedia på Google.

För det andra föreslår jag att man börjar att ställa frågor. Be barnen att visa dig, och var genuint intresserad när de gör det. Många vuxna säger att när de väl har satt sig bredvid sina barn och tittat på när de spelar exempelvis ”World och warcraft”, så har de plötsligt förstått vad det handlar om. Det krävs ofta väldigt lite tid för att man ska få väldigt mycket mer kunskap, och när man har den kunskapen så leder den till en annan typ av samtal.

För det tredje så ska man erbjuda sitt stöd om något händer. Det är inte svårare än att man lovar att lyssna och finnas där, och viktigast – att INTE bli arg. Det är ganska vanligt att vi föräldrar blir just arga, till exempel om ens barn har skickat en mindre lämplig bild som har spridits. Egentligen kanske man inte blir arg utan mer ledsen. Men sorgen kommer ut som ilska istället. Att bli arg motverkar tyvärr sitt syfte.

Som förälder kanske man bara har en möjlighet att nå fram. Barnet berättar för dig vad som har hänt en gång. Och om du i det läget reagerar med ilska är risken stor att du inte får veta något mer. Särskilt om barnet redan från början har en känsla av att ha gjort något som hen inte borde ha gjort. Barnet kanske också skäms och tänker att det är dess eget fel att det har blivit utsatt. Då är det inte bra om den som man väljer att anförtro sig till blir arg. Det blir en bekräftelse på att man har gjort fel och att man borde ha gjort annorlunda.

 

Vi föräldrar glömmer att vi är viktigare än vad vi tror i barn och ungdomars utveckling och deras beteenden på nätet. Varför inte börja engagera sig och ställa fler frågor redan idag?

Är sociala medier svårt att lära sig?

Hur förebygger man egentligen kränkningar och mobbning på nätet? Och går det att skapa ett schystare nätklimat?

Vi vuxna måste försöka ha bättre insikt i vad barn och unga sysslar med på nätet. Möjligheterna och riskerna går ju hand i hand på de sociala medierna och vi måste  försöka
skapa ett klimat där vi vuxna är bättre förebilder än vad vi är idag.

De vuxna finns också på de sociala medierna, men inte nödvändigtvis på samma medier som deras barn. Jag tror att vi vuxna är ganska dåliga på sociala medier överlag faktiskt. Vi känner till dem och vi finns på någon av dem, men vi behöver nödvändigtvis inte veta hur alla fungerar och exakt vad man gör där.

Jag är övertygad om att det är synnerligen viktigt att föräldrar är förebilder då det gäller sociala medier, men inte bara där. Också livet utanför de sociala medierna är förstås viktigt.

Föräldrar måste välja sina ord bättre när man till exempel diskuterar andra människor, eftersom föräldrarnas attityd påverkar hur barnen bemöter andra – både i det verkliga livet och på nätet. Man behöver inte vara expert men att vara intresserad bör alla försöka att vara. Det är viktigt att vi föräldrar är tillgängliga och vågar att vara nyfikna. Man behöver inte veta allt, men man behöver visa att man är intresserad. Det är en bra utgångspunkt för frågor och diskussion med barnen om de sociala medierna.

Det är inte alltid barn och unga uppfattar att det på andra sidan deras surfplatta eller telefon är en människa av kött och blod. Kommunikationen sker inte ansikte mot ansikte, vilket gör att man kanske tror att man kommer lättare undan och inte behöver ställas till svars. Nätet och de sociala medierna avhumaniserar och är väldigt abstrakt. Det är svårt att förstå att det finns en levande människa med känslor bakom profilen vilket gör det extremt lätt att vara elak på nätet

Nu är det inte enbart de unga som har stora problem med detta. Vuxna levererar dagligen  häftiga och väldigt ogenomtänkta kommentarer. På samma sätt gör såklart därefter barnen. De kan komma med betydligt värre kommentarer på nätet än vad de skulle komma med öga mot öga.

Rimligtvis bör bättre samarbeten mellan föräldrar, vuxna, ansvariga och skola medföra att det lättare går att åtgärda problemen. Eller vad tror ni?

10 tips: Så skyddar du ditt barn från nätmobbning

Mobbning är inget nytt, skillnaden i dag jämfört med för några år sedan är istället att mobbarna fortsätta sina trakasserier efter skoltid på tjänster som Facebook och diskussionsforum på nätet.

Att ta avstånd från tekniken är inte lösningen, det gäller istället att angripa problemet genom att förstå tekniken och vad ditt barn gör på nätet.

Här är tio tips som alla bör känna till:

1. Kontakta i ditt barns skola. Tala med klassföreståndaren och/eller rektorn. Oftast har nätmobbningen kopplingar till skolan.

2. Uppmuntra ditt barn att berätta. Lär dig tolka barnets signaler genom att fråga och nöj dig inte med undvikande svar. Barn som blir utsatta för mobbning pratar inte gärna om det hemma. Tänk på att tiden innan man ska sova, ofta är en tid då många förtroenden vågar komma fram.

3. Skuldkänslorna hos den som blir mobbad är ofta stora. Betona att det aldrig är ditt barns fel att hon eller han blir mobbad.

4. Om du hittar en webbsida, en chatt eller ett diskussionsforum där det står obehagliga saker om ditt barn, ta en skärmdump och spara den för att kunna spåra mobbaren.

5. Se till att ditt barn inte slänger obehagliga meddelanden. Spara allt som har hänt i datorn och i mobiltelefonen. I värsta fall kan det handla om mycket grova kränkningar och då kan det du sparat användas som bevis. Polisanmäl i så fall.

6. Be om ditt barns tillåtelse att ta emot all e-post från okända avsändare, på så sätt slipper ditt barn se dem.

7. Förbjud inte ditt barn att vara ute på nätet. Det fungerar sällan. Skapa I stället ett förtroende- då vill barnen berätta om något obehagligt händer dem.

8. Fråga ditt barn om hur internetvärlden fungerar. Lyssna och lär, be att få se favoritsajterna och fråga vad som är spännande, kul och fascinerande. 
Låt barnen bli din lärare.

9. Fråga om Facebook, Instagram och andra sajter som om det var ett ställe barnet har varit på; ”Hur var det på Facebook idag? Vilka chattade du med idag?

10. Skaffa en egen sida på Facebook, Instagram, eller forum där ditt barn hänger. Surfa runt och bekanta dig med ditt barns vardag.

Rapportera alltid det du finner anstötligt. De flesta sajter har strikta uppförandekoder och ger stora möjligheter för användare att rapportera avvikelser från dessa.

Har ni koll på nätets alla förkortningar?

Vokabulären på internet är ofta fylld av förkortningar och kodord. Det kan vara svårt att förstå allt som skrivs och de uttryck som används.

Ordlista:
ADDA – lägga till någon/något som vän/kontakt
BLOCKA – stoppa/stänga ute/blockera någon eller något
(en person, ord och bild)
BLOGG – förkortning av ordet webblogg som är en form av dagbok på nätet. Kan handla om vad som helst.
CHATTA – att tala i realtid med någon på nätet via textmeddelanden (tex. via msn)
NÄTET – samma sak som Internet
SAJT/COMMUNITY – socialt nätverk eller mötesplats på nätet. Ofta finns
tjänster som gästbok, blogg, intern e-post (mejl), bildgalleri, kompislistor
GOOGLA – söka information på nätet med sökmotor till exempel Google

GROOMING – att via nätet ta kontakt med minderåriga i sexuellt syfte
IRL – In Real Life det vill säga ”i verkliga livet” istället för på nätet
SMILEYS – uttryckssymboler, även kallade ”emoticons”. Indikerar sin- nesstämningar i sms, text- och e-postmeddelanden (mejl). 🙂 glad, 😦 arg/ledsen, 😉 flirtig

Unga använder ofta förkortningar i sina chattar, till exempel:
ROTFLMAO – ”rolling on the floor, laughing my ass off”
PLZ – ”please”
ISF – istället för
BRB – Be Right Back; betyder jag återkommer

Fyll gärna på med egna förkortningar som ni tycker att det är viktigt att andra känner till.

NÄTÖVERGREPP NUMERA EN VARDAG

Det inkommer allt fler larm om barn som råkar illa ut på grund av appen Periscope. Men ofta synliggör den skrämmande nog främst ungdomarnas vardag genom att sätta bild och ljud på de problem som sker i skolan, men som man inte har trott på tidigare.

För er som inte känner till Periscope kommer här lite fakta!

Periscope är en app för surfplattor och mobiltelefoner där användaren kan starta live-sändningar. Appen lanserades av Twitter 2015. Den som följer en livesändning har möjlighet att kommentera och ”gilla” vad som händer i flödet. Med hjälp av en kartfunktion går det att se varifrån sändningarna sker. Periscope har flera miljoner användare. En annan populär live-app är Meerkat, som också lanserades förra året.

Grova könsord, smygfilmningar och sexuella övergrepp.

Rapporterna från skolor runtom i landet gällande den nya appen har varit många. Det handlar oftast om ungdomar som hetsats att göra saker framför kameran för att jaga ”likes” – men också en oro för att vuxna ska använda appen för att begå övergrepp mot barn.

Ett av de största problemen är att unga tjejer visar upp sig och får bekräftelse på ett sätt de aldrig skulle acceptera i verkliga livet. Följden av det är att grova könsord kommer in i chattmeddelanden i en rasande fart. Av någon märklig anledning är man uppenbarligen beredd att acceptera den typen av bekräftelser i appen.

Barn och ungdomar hinner inte tänka efter

Flera skolor i Sverige har sett elever missbruka appen. Men genom ett intensivt värdegrundsarbete, där föräldrar, elever och skolpersonal deltagit har många skolor fått stopp på beteendet och skapat en medvetenhet om konsekvenserna av att handla överilat på nätet. Det är inte appen i sig, utan vad man har gjort på Periscope, som är problemet. Det som skiljer appen åt jämfört med andra sociala medier är snabbheten och möjligheten att nå ut till ett så stort antal tittare samtidigt. Ungdomarna hinner inte tänka innan de agerar.

Prata mer med barnen

Det finns inga indikationer på att just Periscope skulle utgöra en extra risk för ungdomar. Men enligt många organisationer kommer ungdomars problematik upp till ytan i alla typer av sociala medier. Barn är utsatta för både för mobbning och sexuella övergrepp på nätet. Men det som händer i vardagen händer förstås också på internet. Vi vet att är man utsatt i skolan för mobbning och kränkningar så pågår det tyvärr också på internet.

För att skydda barn från att utsättas måste vuxna komma in i matchen. Föräldrarna behöver lära sig apparna, och funktionerna i dem, och diskutera med sina barn hur de ska användas. De flesta ungdomar är väldigt medvetna om riskerna, men de kan ha svårt att koppla dem till vad de själva gör.

Jag rekommenderar varmt som första tips att vuxna lär sina barn använda de skyddsinställningar som finns i apparna.

Är det farligt med åldersgräns i sociala medier?

Det är säkert många av er som har läst om införandet av en åldersgräns för sociala medier. Barn under 16 år skall alltså behöva ha föräldrarnas tillåtelse för att vara på ex Facebook eller Instagram. Rätta mig gärna om jag har fel, men en åldersgräns har vad jag vet inget stöd i den forskning som finns om till exempel nätmobbning samt barn och ungas liv på nätet.

Jag tror personligen att det finns en hög risk att barn inte vågar berätta för sina föräldrar om eventuella obehagligheter de råkar ut för i sociala medier, om en åldersgräns införs.

Kan införandet av åldersgräns rent av vara farligt? Bör inte vuxna och barn istället prata mer med varandra om livet på nätet?

Åldersgränsen är alltså en del av EU:s nya dataskyddsförordning och regeringen ska nu utreda vad åldersgränsen skall bli i Sverige. Man har pratat om att den blir 13 eller 16 år. Anledningen är att man vill förbättra skyddet för unga på nätet och få ”fler föräldrar att engagera sig i vad deras barn gör på nätet”.

Min fundering här är om inte effekten kan bli tvärtom, vad tror du?

Jag håller absolut med om att fler föräldrar borde engagera sig i sina barns liv på nätet, men många forskare varnar för att förbud och alldeles för mycket regler tvärtom kan få katastrofala följder. Tex finns det en risk att många barn inte kommer att våga berätta för sina föräldrar om eventuella obehagligheter de råkar ut för i sociala medier – om de riskerar att bli straffade för att de använt plattformarna. Redan i dag ser vi att många barn låter bli att berätta om sitt liv online för att skydda sina föräldrar mot oro och av rädsla för att få sina liv på nätet begränsade genom olika förbud.

Jag förstår att det finns en stor oro bland föräldrar för vad barnen gör på nätet. Jag är själv förälder och nätet var inte alls lika utbrett när jag var liten. Jag förstår att det är väldigt svårt för många att veta vilka upplevelser, positiva som negativa, som våra barn ställs inför. Många av oss är garanterat oroliga då vi helt enkelt inte förstår barnens liv online fullt ut.

 

Vad gäller mobbning så är det viktigt att komma ihåg att nätmobbning i grunden inte skiljer sig från traditionell mobbning. De flesta förövare och offer har redan en relation – oftast genom skolan eller arbetsplatsen. Det förekommer att helt okända vuxna människor kränker varandra, men bland barn är det ytterst ovanligt. Det som skiljer mobbning i sociala medier från elaka meddelanden på skoltoaletten är att det går snabbare, med en potentiellt mycket större spridning. Nätet gör även mobbningen mer synlig – spökena kommer ut i ljuset – där det förhoppningsvis är lättare att ta itu med dem.

För att komma åt problemen krävs, i stället för förbud, ett långsiktigt och preventivt arbete kring värderingar och hur vi behandlar varandra både online och offline. Att skapa en större förståelse att världen online också är verklig – på andra sidan skärmen sitter ju faktiskt en riktig människa.

En av nycklarna bör vara att föräldrar och barn pratar mer med varandra om livet på nätet.

De flesta föräldrar frågar sina barn vad de gjort i skolan eller vart de ska när de går ut genom dörren hemma. Men få frågar var deras barn befinner sig varje dag på nätet. Förra året gjordes en undersökning med 1 000 föräldrar som visade att nästan alla föräldrar tror att de har stor eller mycket stor koll på sina barns vardag online. Men en jämförelse med barnens verkliga användande visar en annan bild.

Många föräldrar har till exempel väldigt låg kunskap om flera av de populäraste sociala nätverken bland unga. Bara var tredje förälder känner till exempel till Kik, endast var tionde vet vad Ask.fm är och inte ens fyra av tio känner till Snapchat. Fyra av tio föräldrar pratar aldrig eller sällan med barnen om deras liv online, hälften ser inget behov.

När jag är ute i skolorna får jag exakt samma intryck gällande kunskapen kring sociala medier och de olika plattformar som finns. Lärare nämner ofta att utbildning saknas och att de borde läggas mer fokus på att skapa ”obligatorisk kunskap” bland dagens lärare. Vet man inte hur det fungerar får man helt enkelt lära sig.

Jag instämmer helt här då jag är av den åsikten att för att vi skall kunna förändra barn och ungdomars beteenden måste vi lära oss hur deras digitala miljö fungerar, men framförallt röra oss i den. En ökad teknisk utveckling kräver nya moderna och innovativa verktyg.

Nätet är en fantastisk plats som innebär många möjligheter, inte minst för barn och unga. Man behöver inte vara datatekniker för att som förälder prata med sina barn om vad som händer på nätet. Det räcker långt att bara vara intresserad och fråga vad som händer, precis som vi gör när det kommer till vardagliga frågor.

Nätpratet verkar vara det kanske viktigaste samtalet många ännu inte har haft!

Telefonförbud på rasterna hindrar inte mobbning

Oberoende vad en skola bestämmer tror jag inte man slipper undan mobbning

Eleverna i Sjundeå svenska skola får för närvarande tex inte använda sina mobiltelefoner under skoldagen. Förbudet gäller både under lektionstid och på raster. Som vi alla vet kan telefoner och olika applikationer användas i undervisningssyfte. Den svårare frågan gäller vilken policy skolorna skall ha mellan lektionerna och på rasterna?

Vad tycker ni?

Det man kan fundera på är hur det går för barn som redan är ensamma, i fall de eleverna ändå får använda mobiltelefonen fritt under rasterna.

– Blir det så att ensamma barn sitter med sin telefon och blir ännu mera ensamma?

Ett argument som används för att förbjuda telefoner är risken för ökad mobbning.

Jag är övertygad om att oavsett vad en skola fattar för beslut finns mobbningen kvar. Inte heller tror jag att man kan få en sjuåring att förstå det här. Man får ju inte ens vuxna att förstå det.

Skolan har såklart ett ansvar att lära barnen vett och etikett, men samtidigt kan vi inte ösa över allt ansvar på lärarna. Föräldrarna och familjerna har också sitt ansvar. Tekniken går så fort framåt och jag tror inte att vuxna, varken lärare eller föräldrar, hänger med i utvecklingen.

 

MAKE A CHANGE

Under hela December har webbyrån Smart Optimering i Malmö arbetat med vår hemsida. Jag är otroligt tacksam över att ha fått så mycket hjälp av dem inför vår uppstart.

När Make a Change kontaktade oss och behövde vår hjälp tvekade jag inte en sekund. Make a Change står för något vi som företag står för och vi ser verkligen fram emot att följa dem framöver. Vi är väldigt glada över samarbetet och ser fram emot fortsättningen säger VD`n David Persson.

Smart Optimering kommer fortsätt vara ett stöd i vårt arbete när det kommer till våra digitala kanaler. Har du inte besökt vår hemsida gör gärna det!

1000 FÖLJARE

För varje dag som går så händer det saker kring Make a Change. Vi nådde precis första milstolpen som man brukar kalla det på Facebook.

Jag blir både glad och stolt över att så många vill följa vårt arbete. Mycket spännande saker kommer att hända i början av nästa år, och jag kan knappt vänta med att få dela med mig.

Hoppas ni har en underbar lördag vart ni än befinner er ❤️