Kategoriarkiv: Vuxenmobbning

VANLIGASTE MOBBAREN PÅ JOBBET CHEFEN?

Arbetskamraterna är inte alltid kamrater. Mobbning tror vi bara förknippas med skolan, men så är det inte. Mobbning är faktiskt vanligare i vuxenvärlden än i skolan. 

Det kan handla om att frysa ut, behandla som luft, inte prata med eller få svar på tilltal. Blir fråntagen arbetsuppgifter eller aldrig bli medbjuden på fikarasten eller lunchen.

I början av året släpptes statistik från Försäkringskassan som visar att antalet anmälningar om arbetsrelaterad ohälsa till följd av mobbning och kränkningar nästan har fördubblats på några år. Och nio procent av de som arbetar säger att de har blivit utsatta för mobbning på jobbet.

Alla är vi olika och ibland kan det bli strider och konflikter på arbetsplatser. Vi stör oss på kollegan som tänker och tycker annorlunda, som inte gör sitt jobb på samma sätt som vi andra. Passar inte in i normen som gäller på jobbet. Vuxna människor är inte alltid så förstående och kloka.

I stället för att ta hänsyn och respektera varandras olikheter kan vi bli hänsynslösa och elaka, märker inte ens om någon blir sårad eller mår dåligt. Den vanligaste mobbaren är chefen som står för över hälften av all mobbning i arbetslivet.

Den som mobbar vill gärna vara i centrum, vill ha kontroll och makt, men saknar empati och uppfattar inte andra människors känslor. Alla har säkert någon gång varit med om eller har egen erfarenhet av mobbning, men problemen tystas oftast ner.

Allra svårast att förstå för den som blir mobbad är sveket, hur fega och falska kollegor kan vara. Och tysta. Blir man utsatt hamnar man utanför och i underläge, känner sig hjälplös och till slut orkar man inte gå till jobbet. Man blir sjuk. Det kan gå så långt att man inte orkar leva. Mobbning ligger bakom många självmord.

Om regeringen tillsätter en särskild mobbningsombudsman som utsatta människor kan vända sig till, som kan hjälpa om inte chefer eller ledningen gör det.

Kan det vara lösningen på ett ökande problem?

10 TIPS FÖR ATT FÖREBYGGA MOBBNING PÅ ARBETSPLATSEN

Det är ALLTID arbetsgivarens ansvar att förebygga och motverka mobbning/kränkande särbehandling på arbetsplatsen. Vi vet aldrig vem som mår dåligt så våga ha ett öppet arbetsklimat.


1. Lägg fokus på att förbättra arbetsmiljön: Alltid arbeta med att förbättra arbetsmiljön och värna om att ha en god psykosocial arbetsmiljö. Psykosocial arbetsmiljö innebär arbetsmiljö som inte är fysisk, exempelvis trygg anställning, tydlig organisation, personlig utveckling och bra kollegial stämning och samarbete. Det är ovanligt med mobbning på arbetsplatser som har en bra psykosocial arbetsmiljö.

2. Ha en tydlig policy mot kränkande särbehandling: Ta fram en policy med rutiner för hur kränkande särbehandling ska förebyggas. Samt hur det ska hanteras om det uppstår. Rutinerna ska vara tydliga och lätta att följa. Om det lämnas utrymme till olika tolkningar av rutinerna kan det medföra ett ytterligare steg till negativ särbehandling.

3. Samtala öppet kring arbetsmiljö och arbetssituationen: Ta upp rådande arbetssituation och arbetsmiljö vid jämna mellanrum på exempelvis arbetsplatsträffar. Gå igenom befintliga policys och rutiner. Utbyt tankar och omsätt vad de betyder hos just er i ert dagliga arbete.

4. Ge chefer rätt förutsättningar: Ge chefer inom organisationen schysta förutsättningar att kunna möta och se varje enskild medarbetare. Det förutsätter bland annat ett rimligt antal medarbetare (1-25 st). Ge kompetensstöd i konflikthantering. Konflikter kan utvecklas till mobbning om de inte hanteras i tid.

5. Se till att skapa en sund kultur: Skapa en kultur på arbetsplatsen som accepterar olika åsikter och att man kan vara oenig i en sakfråga, utan att det leder till personangrepp eller förminskning av andras argument. (hur gör man det?) Föregå med gått exempel.

6. Ha en transparent ledningskommunikation: Ta fram transparanta rutiner gällande information från ledningsgruppen så att personalen förstår ledningens avsikt med olika beslut. Tydlig information gör att både negativa tolkningar och ryktesspridning minskar. Ta hjälp från en kommunikatör på din arbetsplats med att ta fram rutinerna.

7. Ha ett bra samarbete med de fackliga representanterna: Skapa ett fungerande samarbetsklimat och relation mellan ledningen och de fackliga representanterna. Det bidrar till öppenhet, trygghet och erfarenhet i att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.

8. Se till att ha ett inkluderande arbetsklimat: Arbeta aktivt för att få ett inkluderande arbetsklimat, där det är accepterat att människor är olika, har olika åsikter, förmågor, hälsa, kompetens, bakgrund och arbetskapacitet.

9. Förebygg och undvik alltid långvariga stressituationer: Det inverkar negativt på toleransnivån gentemot omgivningen och försämrar relationerna på arbetsplatsen.

10. Ha bra och enkla rutiner kring sjukfrånvaro: Ha rutiner för att följa upp återkommande och långvarig sjukfrånvaro.

Vi behöver alla kunna gå till jobbet och trivas

9 PROCENT UTSATTA FÖR MOBBNING PÅ JOBBET

Sitter på tåget efter en fantastisk dag på Prolympia i Jönköping tillsammans med fantastiska Håkan Wetterö som driver Uppbilda. Mycket tankar i mitt huvud som snurrar efter dagar som denna, men den sista tanken landade i den ökande problematiken kring vuxenmobbning.

Nio procent av svenskarna som arbetar säger i senaste statistiken att de har blivit utsatta för mobbning på jobbet. Statistiken som kommer från Försäkringskassan visar att antalet anmälningar om arbetsrelaterad ohälsa till följd av mobbning och kränkning nästan fördubblades mellan 2010 och 2014 – från 600 anmälningar år 2010 till drygt 1 150 rapporterade fall år 2014.

Arbetsmiljön blir inte helt oförklarligt förgiftad där mobbning förekommer. Att gå till ett jobb där man inte känner sig trygg leder till både ineffektivitet, kompetensflykt och minskad kvalitet och produktivitet.

Siffror framtagna av Arbetsmiljöverket slår dessutom fast att nio procent av alla svenskar som arbetar har blivit utsatta för mobbning. Men exakt vad det är som ligger bakom att antalet anmälningar ökar är inte kartlagt och fortfarande ett frågetecken. Mitt antagande är att problemen tenderar att öka när det är tuffare på arbetsmarknaden. Då minskar ju rörligheten, vilket gör att folk stannar kvar trots att arbetssituationen är dålig.

De vanligaste orsakerna till att mobbning eller kränkningar uppstår är kopplade till maktstrukturer som finns på arbetsplatsen. När någon känner sig hotad inom organisationen – till exempel en osäker chef – kan det bli en stark riskfaktor. En annan vanlig orsak kan vara att något inte passar in i den norm som finns på arbetsplatsen. Det kan handla om vad som helst – exempelvis är det noterat att manliga sjuksköterskor är tre gånger mer utsatta för kränkningar av det här slaget än sina kvinnliga kollegor.

Vård, skola och omsorg – yrken inom den offentliga sektorn är överrepresenterade när det gäller anmälningar av mobbning eller kränkningar. Svagt ledarskap kan också öka risken för mobbning. Inom välfärden är förutsättningarna för ledarskapet oftast sämre – en enda chef kan vara ansvarig för upp till 60 personer. Detta bidrar såklart till en kraftig riskökning i många fall.

Fakta. Signaler på att din kollega blir mobbad.

Personer som blir utsatta för mobbning på arbetsplatsen visar ofta dessa tecken:

– Nedstämdhet
– Irritation
– Inåtvändning

Tre saker att göra om du är utsatt:

– Ta reda på om din arbetsgivare har tagit sitt ansvar i liknande situationer. Om inte – sök nytt jobb så fort som möjligt.
– Om det är en arbetsgivare som tar sitt ansvar – anmäl det som händer på jobbet och be om att få stöd.
– Om anmälan inte leder någonstans – säg upp dig.

Två saker att göra om din kollega drabbas:

– Ge stöd. Försök gå ihop flera stycken och peka på problemen som finns.
– Hjälp till med anmälan till facket eller ledningen. Chefer är förpliktigade enligt svensk lag att utreda anmälningar om mobbning.

Varför mörkas ofta mobbning på arbetsplatser?

Ny forskning visar att mobbning på arbetsplatser, bland både kvinnor och män, är ett stort problem som ofta mörkas – varför?

Att prata om arbetsplatsmobbning och vuxenmobbning är inget man gör i en handvändning. Ämnet är oerhört tabubelagt och skamfyllt. Trots det är det viktigt att våga prata om det här då problemet är ett oerhört växande problem!

Forskningen visar ett stort utbrett problem bland både kvinnor och män. Lika många i båda läger svarade i en nyligen gjord undersökning att de mobbat, bevittnat mobbning eller själva blivit mobbade, det sistnämnda hela 20 procent, på sin arbetsplats.

Metoderna skiljer sig åt och visar att män är mer konkreta, att de inte hymlar med vad de tycker utan går direkt på sak. Kvinnor å andra sidan kör ofta med betydligt fulare metoder. De mobbar betydligt fegare och genomtänkt med utfrysning, gruppbildningar och skvaller. Dessutom går de ofta in på ett personligt plan gällande utseende, familj och så vidare.

Man kan också dra slutsatsen att fler uppger att de observerar mobbning än de som uppger att de upplevt mobbning själva. Detta tyder på att det kan finnas olika uppfattning om vad som egentligen är mobbning. Många förknippar mobbning enbart som ett barn – och ungdomsproblem och så är det ju inte.

Vilka personlighetstyper eller personlighetsdrag har då de som mobbar eller blir mobbade?

En hel del intressanta slutsatser har tagits i djupare studier. Detta kan givetvis vara en subjektiv bedömning, men att det finns utmärkande drag bland de olika personlighetstyperna, vissa mer karaktäristiska än det andra, går inte att sticka under stol med.

När vi talar om de som mobbar utmärker sig främst personer med två olika personlighetskaraktärer. Vi talar om den mörka triaden där social manipulation, subklinisk psykopati och narcissim är utmärkande drag, de två förstnämnda bland mobbarna.

Cirka 40 procent av deras beteenden förklaras av dessa drag och att ytterligare 17 procent förklaras av extroverta och generellt ovänliga personlighetsdrag.

När det handlar om de som blir mobbade visar undersökningar att cirka tolv procent av risken att bli mobbad förklaras av att vara introvert och neurotisk som person. Här spelar dock inte personlighetsdragen lika stor roll.

Men de tysta, de som inte kan förklara sig löper större risk. Vill man hårdra det kan man säga att de som mobbar är taskiga personer som ger sig på snälla individer. De delar alltså inte samma ”mörka” personlighetsdrag, vilket är nytt i den här undersökningen. Tidigare studier har nämligen visat på motsatsen.

Slutsats – vuxenmobbning kopplat till arbetsplatser är ett minst lika stort problem som mobbning bland barn – och ungdomar om inte större. Vi måste våga lyfta fram detta mycket mer, men framförallt skapa bra stöd och hjälp både för de utsatta och de som utsätter andra även inom vuxenvärlden. 

ÄR DET VANLIGARE MED MOBBNING PÅ ARBETSPLATSER INOM VÅRD OCH UTBILDNING

Arbetsplatsmobbning visar tendenser på att vara vanligare inom utbildnings- och vårdsektorn. Min personliga åsikt är att det kan vara kulturen på arbetsplatsen som är en bidragande orsak till det, alltså vilken typ av beteende man accepterar och tillåter och hur man tar itu med saker.

Förstås spelar också bakgrundsfaktorer en roll. Det är den typen av verksamhet som har utsatts för stora förändringar. Det finns brådska och stress och då kan tröskeln för mobbning bli betydligt lägre.

Den vanligaste typen av mobbning är ofta frågan om att baktala och att ifrågasätta kollegans sätt att arbeta. Kritik som känns obefogad. Och exempelvis inom vårdbranschen så är det många som upplever att arbetsbördan blir för stor, att man får för många krävande arbetsuppgifter på sig.

Det kan ju vara så, att om det har blivit en norm att man beter sig på ett visst sätt som inte uppfyller de regler och bestämmelser som finns inom organisationen, och någon gör dom synliga, så kan det hända att den personen utsätts för mobbning. Det kan också hända att det har funnits lite lösare regler inom en arbetsgemenskap och så kommer en ny chef på plats som inför striktare regler. Då kan den nya chefen uppfattas som en mobbare.

Samtidigt tror jag att det är viktigt att fundera på hur man tar upp saker på arbetsplatsen. Hur man ger kritik och tar emot den? Har ni några bra tips?

Det finns fall där anställda inte vågar lyfta fram oegentligheter med sin chef. Om inte man vågar eller kan ta upp saker med sin närmaste chef, så ska man ta upp frågan med en högre uppsatt chef. Man kan också kontakta facket eller arbetsmiljöverket.

Ibland kan tröskeln att ta upp saker vara hög. En del upplever att det är svårt att ta upp saker då man är rädd att bli illa bemött och att situationen förvärras. Samtidigt kan chefer också berätta att anställda kan vara ovilliga att ta upp jobbiga saker. Då är man ju i en svår situation.

Det är en utmaning att skapa en bra arbetsmiljö, där de anställda vågar att ta upp saker och att de i så fall känner att de blir sakligt bemötta, att saken utreds och att alla blir hörda. Utredningen ska vara så objektiv som möjligt. Konflikter uppstår alltid och det är ingen negativ sak. Men det är viktigt att man kan lösa konflikterna. Man ska ha klara och tydliga mål och kunna diskutera hur arbetet löper och hur det ska organiseras.

Det är också viktigt att diskutera öppet på arbetsplatsen, vilket typ av beteende som är önskvärt och vad det är som vi inte ska acceptera. Att ha klara spelregler för vad som är ett professionellt beteende är ett måste i alla företag oavsett storlek.

Hur ser det ut på din arbetsplats?

Kränkande särbehandling ska inte accepteras på en arbetsplats.

För drygt två veckor sedan släpptes de nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket.

Har du inte läst dem tycker jag du skall göra det här.

Visste du att varje månad anmäls hundratals fall  till Arbetsmiljöverket om sjukdom på grund av mobbning eller kränkande särbehandling på deras arbetsplatser?

Försäkringskassan uppskattar att cirka 10 000 sjukskrivningar varje år beror på just det. Och antalet anmälda arbetssjukdomar som beror på brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har har ökat med drygt 70 procent på bara fem år.

Därför har Arbetsmiljöverket i den nya föreskriften riktat in sig på det förebyggande systematiska arbetsmiljöarbetet, som gör att arbetsgivaren är skyldig att kartlägga risker och vidta åtgärder innan sjukdom eller ohälsa uppstår.

Nytt är också att kränkande särbehandling står med särskilt. För enligt Arbetsmiljöverket vill man klargöra att det inte ska accepteras på en arbetsplats.

Föreskriften kräver alltså att arbetsgivare klargör det i till exempel en policy, och att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras, till exempel hur och var de utsatta snabbt ska få hjälp.

Tror ni att situationen kommer att förändras till följd av de nya föreskrifterna?

Föreläsning för Finansförbundet

Idag har jag haft den stora äran att få föreläsa om mobbning och utanförskap inför Finansförbundet.

Finansförbundet är Sveriges största fackliga organisation inom bank- och finansbranschen med lite drygt 28 000 yrkesverksamma medlemmar, är helt partipolitiskt obundet och är ett av förbunden som ingår i TCO.

På plats fanns drygt 40 förtroendevalda personer och det var mycket glädjande att få möjligheten att dela med mig av mina personliga erfarenheter, diskutera djupare kring viktiga fackliga frågor, de brister som råder på landets arbetsplatser samt vad vi kan förbättra för att förhindra att fler drabbas av mobbning och kränkningar i skolor och på arbetsplatser.

Jag ser fram emot att få träffa Er vid fler tillfällen ❤

VUXNA SOM MOBBAR VUXNA

Att mobbas på jobbet, att dagligen kränkas på sin arbetsplats, kan ge skador liknande dem krigsoffer bär på. Det berättar Per Borgå, överläkare i psykiatri, som studerat psykiska trauman i samband med mobbning på arbetet. Mobbade kan drabbas av porttraumatiskt stressyndrom. Det kan bland annat innebära att de förlorar intresset för sådant de förut ansett viktigt, de är ständigt uttröttade men har svårt att sova, de drar sig undan sociala kontakter. Ofta är det karaktärsfasta personer som står upp för viktiga frågor, och för vilka jobbet betyder mycket som drabbas, berättar Per Borgå.

Se fördraget genom att klicka här:

 

 

Så förebygger du mobbning på jobbet

9 procent av den svenska arbetskraften uppger att de varit utsatta för någon form av ”personlig förföljelse” enligt statistik från Arbetsmiljöverket. Samtidigt har antalet anmälningar till Försäkringskassan om arbetsrelaterad ohälsa till följd av kränkning och mobbning ökat från 600 fall år 2010 till dryga 1150 anmälningar 2014.

Ohälsa till följd av mobbning på jobbet ökar lavinartat varje år. Företag måste börja att skapa en handlingsplan för att förebygga mobbning på arbetsplatsen och hur man som chef eller person i annan ansvarsposition ska agera när det faktiskt inträffar.
Det är viktigt att företag sätter upp riktlinjer för vilka grundläggande värderingar som ska råda för det sociala livet på arbetsplatsen och därefter vågar att agera fullt ut när man upptäcker fall av mobbning.

 

Det finns flera skäl till att ta frågan om mobbning på jobbet på allvar. Förutom rena samhällsekonomiska vinster i form av färre långtidssjukskrivningar och fall av arbetslöshet, måste vi fråga oss vilket arbetsliv vi egentligen vill ha och vilka normer som ska få råda?

Bristande hantering kan öka problemen

Med utgångspunkt i verkliga fallbeskrivningar måste man lära sig att skilja på mobbning från vanliga konflikter, hur arbetsgivaren bör jobba långsiktigt för att motverka mobbning, men också hur både den utsatta och personer i ledande positioner bör handla när ett mobbningsfall uppdagas.

När en medarbetare berättar att han eller hon blivit utsatt, är det viktigt att du som chef är förberedd och vet hur du ska agera. Bristande hantering kan öka problemen och mobbningen kan i värsta fall eskalera. Som företag behöver man alltså skapa dessa riktlinjer i förebyggande syfte. Att upprätta en handlingsplan först när det förekommer mobbning på arbetsplatsen är som att bygga upp ett brandskydd under pågående brand, säger Stefan Blomberg.

Så känner du igen mobbning

Det finns ett antal frågor man bör ställa sig för att avgöra om det faktiskt rör sig om mobbning eller en ”vanlig konflikt” på arbetsplatsen. Bland annat bör man utreda:

  • Om personen är utsatt för en eller flera aktörers kränkningar?
  • Om det finns en inbyggd makt- och statusskillnad, där den utsatte befinner sig i ett tydligt underläge?
  • Hur länge den upplevda exponeringen pågått och om kränkningarna är systematiska?
  • Om problemen verkar eskalera?

En arbetsmiljöfråga?!

I grund och botten är mobbning idag en arbetsmiljöfråga som vi måste ta på allvar. Det är en fråga som ytterst den högsta chefen i organisationen är ansvarig för. Dock saknar samhällssystemet viktiga pusselbitar i form av tydliga lagar och regelverk för att förebygga mobbning på jobbet. Detta måste förändras omgående innan fler människor drabbas och går under!