Etikettarkiv: psykisk ohälsa

Ge aldrig upp!

I skolan fick jag för mig att allt inte stod rätt till. Jag var ung och jag hade inga speciella drömmar eller förväntningar på livet. Jag berättade eller visade inget till någon. Jag försökte bara vara mitt vanliga jag så att ingen skulle få veta.

Jag började tänka mycket på mitt förflutna och undrade, precis som alla andra, ”varför jag?”.

Studentskrivningarna närmade sig och prestationsångesten blev skyhög, jag visste att jag MÅSTE klara skrivningarna, eftersom alla andra gjorde det.

Sedan kom hösten och jag orkade varken träffa kompisar eller bry mig om skolan. Jag vakade på nätterna, hade svårt att sova och hade jag tur så sov jag några få timmar.

Jag pratade med någon enstaka kompis om hur jag kände mig men var väldigt duktig på att sticka huvudet i sanden. Jag gick motvilligt men frivilligt till en terapeut och där konstaterades det att jag hade symptom på depression och jag fick lite medicin utskriven. Mina tankar kretsade kring om terapi vore bra för mig så att jag kunde bearbeta  känslan av att inte räcka till och mobbningen.

Till psykologen gick jag utan att någon visste, min mamma visste i och för sig att jag varit där någon gång men jag sa att det inte var något för mig.

Jag tänkte hela tiden att livet går vidare och du klarar det här utan att någon behöver prata dig tillrätta. Jag hade självklart fel och jag hamnade till sist många, många år senare i stolen igen. Nu ligger känslan och allt vad det innebar  bakom mig och jag kan nu sikta in mig på nya möjligheter och drömmar, såsom alla i ungdomsåren borde få. Jag är tillbaka, kanske inte som mitt gamla jag men som en ny människa.

Nu är detta några år sedan men ännu idag har jag en del svackor, speciellt på hösten men jag kämpar mig igenom dem med hjälp av mitt arbete, de närmaste och försöker blicka framåt.

Kom ihåg att aldrig ge upp! Det finns ett ljus i tunneln.

Hur mår vi män?

Vi lever fortfarande i ett samhälle där pojkar och män inte uppmanas att söka hjälp när det handlar om känslor. De flesta unga människor som idag ringer till Bris upplever att de inte har någon vuxen att prata med. Att vuxna ändå inte förstår, och att uttrycket ”det går över” är en vanlig vuxenreaktion.

Den 19-åring som nu åtalas för mordet på Ida Johansson kände henne inte. I utredningen framgår det dock att han är väldigt ångestfylld och djupt ångerfull.

Utredningen visar också att 19-åringen under större delen av sitt liv haft problem med självförakt, aggressioner, låg impulskontroll samt social utsatthet i form av långtgående mobbning och ensamhet.

Unga uppmanar vi ofta att just prata med en vuxen. De är ofta väldigt bra på att beskriva sin utsatthet, men de vuxna är betydligt sämre på att ta hand om den.

Vissa unga upplever till och med att vuxna faktiskt ser hur vissa mobbas, men inte ingriper. Det är inte så konstigt att man då tappar tilliten.

Vi måste börja fundera mer över hur vi skall göra för att fånga in även pojkarna. Det är uppenbart att flickor har lättare att sätta ord på sin oro och att killar oftare agerar utåt.

Ökat fokus på åtgärder mot mobbning, bättre samverkan mellan skolhälsovård, ungdomspsykiatri och socialtjänst är områden jag tycker man skulle sätta mer ljus på.